Monica Wester steg ur duschen och tog det varma badlakanet från handdukshängaren på väggen. När hon torkat hår och kropp borstade hon håret noga. Hennes hår var ljusbrunt och inte så långt. Hon trivdes bäst med att ha det som längst ner till axlarna. Hon såg sig i spegeln och log belåtet. Inte så tokigt, för en 30-årig änka, tänkte hon.

Brösten var fortfarande fasta och vackra fast hon ammat sin son i mer än ett år. Magen var platt och vältrimmad och hon vägde inte ett gram mer nu än hon gjorde vid 18 års ålder. Håret var fortfarande fräscht och snyggt och ansiktet hade åtminstone inga djupa rynkor. Hon hade gift sig med Carl på sin 18-årsdag. Han hade varit nästan 40 år äldre och hennes far hade protesterat mot att hon valt en man som till och med var äldre än han själv. Och han var förstås inte den enda som hade lagt sig i och velat stoppa brölloppet. Det fanns de som var säkra på att hon tagit honom för pengarna men de kunde inte haft mer fel. Monicas egen familj var välbärgade så att det räckte och pengar, ställning eller status var inget hon brukade fundera över.

Nej, sanningen var att hon älskat Carl av hela sitt unga hjärta. Och han henne. Låt folk prata, hade Carl sagt ända sen de möttes och blev förälskade innan Monica ens fyllt 13 år.

Visst hade de varit ett ovanligt par, det förstod hon och hade förstått redan från början. Men redan då, den gången då hon hade kört omkull med cykeln och Carl stannade sin Bentley för att hjälpa henne, hade hon genast vetat att han var mannen i hennes liv. Han hade lyft upp henne ur diket och talat om att han var läkare, kollat att inga ben var brutna, att hon inte hade skallskador och därefter hämtat sin läkarväska ur bagagerummet och plåstrat om hennes skrubbade knän, panna och armbågar.

Hon fick en liten tår i ögat då hon mindes hans varma händer, hans vänliga ögon som från första stund lyst med en glans hon aldrig sett förut av kärleken till henne som föddes i samma stund han såg hennes ansikte.

Han hade frågat var hon bodde och då hon sa det frågade han om någon fanns hemma som kunde hämta henne och cykeln som inte längre var åkdugllig. Då hon sa att mamma och pappa inte skulle komma hem förrän vid fem fråagde han om hon ville följa med till hans hus och få vila lite där samt få något att äta.

Trots alla varningar hon fått om "fula gubbar" tackade hon ja och Carl lastade in vraket av hennes cykel i bakluckan och körde några hundra meter till ett vackert hus vid en liten sjö. Sen steg han ur pch öppnade dörren för henne och frågade om hon kunde gå eller ville bli buren. Men Monica haltade själv mot den tjusiga dörren som Carl öppnade för henne och in i huset, redan då helt förtrollad av den lålnge blonde mannen som såg ut som en grekisk Gud i hennes ögon.

I köket hade hon fått smörgåsar och juice och Carl frågade om hon ville ringa sina föräldrar på deras jobb. Men det gick ju inte eftersom

båda hade arbeten där de inte befann sig på ett kontor särskilt ofta och detta hände innan mobiltelefonen blev var mans egendom. Han hade satt sig på huk framför Monica och tagit hennes händer i sina och sett på henne med sina vänliga ögon.

- Vilken tur jag har, sa han. Då får jag väl behålla dej här några timmar! Det var länge sen det var en söt flicka i mitt hus. Min dotter är 22 år och bor i Californien sen ett år tillbaka.

Han sträckte upp händerna och smekte Monicas kinder, fortfarande med samma vänliga ögon och varma leende.

I normala fall skulle inte Monica ha låtit en främling röra henne men med den här mannen ville hon snarare ha mer.

- Jag heter Carl-Adam Wester, sa han. Men mina vänner säger bara Carl. Och jag hoppas du vill vara min vän. Får jag gissa vad du heter?

Monica kunde inte låta bli att fnissa lite. Hur skulle han kunna gissa hennes namn bland alla tusentals flicknamn som fanns.

- En så söt flicka måste ju ha ett sällsynt vackert namn, fortsatte han. Hmm.... Monica, måste det vara! Det är det vackraste namn jag vet så det tror jag att du heter.

Hon tappade hakan totalt. Hur kunde han lista ut det? Han lyfte frågande sina ögonbryn.

- Stämmer det? Gissade jag rätt?

- Jaaa... men.... Hur?

Carl svarade inte, bara log och smekte hennes kind igen.

Sen hade de gått husesyn och Monica häpnade att någon kunde bo så vackert. Hon älskade allt hon såg och i sovrummet hängde ett stort porträtt av en mycket vacker kvinna, stående på terassen som fanns utanför.

- Vem är det, hade hon frågat och hon hade sett en glimt av sorg i Carls ögon.

- Det är Michelle, min fru, Carolines mamma! Hon är död sen länge. Caroline var bara åtta när olyckan hände! Nåt på bilen gick sönder och hon körde rakt in i en bergvägg.

- Så du är alldeles ensam nu då, hade Monica frågat.

- Ja, svarade Carl. Och därför känns det extra roligt att ha dej på besök. Men det är bara att säga till om du vill att jag kör dej hem. Du behöver inte stanna en minut längre än du själv vill!

Men Monica trivdes i den vänlige mannens sällskap. Det kändes som om hon känt honom hela livet och hon kände sig fullkomligt trygg

Sen hade det liksom bara hänt, allting. Carl kom närmare henne och då han sträckte ut sina armar hade hon utan att tveka det minsta gått rakt in i hans famn. Han hade hållit hennes ansikte mellan sina händer länge och sett henne in i ögonen med så mycket kärlek i blicken att Monica blivit alldeles knäsvag.

- Du känner det också, eller hur, sa han efter en stund.

Inget mer. Men Monica förstod ändå precis vad han menade. Elektriciteten mellan dem. Den starka, ja, nästan oemotståndliga dragning de kände för varandra. Carls ansikte hade närmat sig hennes och utan rädsla hade hon kommit honom till mötes. När hon såg hans mun öppnas hade hon öppnat sin och när deras läppar så äntligen möttes hade hon flämtat till av spänningen och upphetsningen och slutit sina ögon redo att ta emot hans tunga i sin mun.

Monica hade varit nästan helt okysst men hade övat lite med en tjejkompis när de var tio år så hon visste hur man gjorde. Men Carl lärde henne så mycket mer. Utan ett ord, hon bara gjorde som han. Eller som hon instinktivt kände att han ville hon skulle göra.

Sen hade Carl börjat nynna en vacker stillsam melodi hon inte kände igen och dansade henne närmare och närmare sovrummet. In genom dörren och mot sängen. Inom sig hade Monica anat vad som skulle ske och ofta efteråt hade hon undrat varför hon inte var rädd det minsta lilla. Hon hade känt sig helt trygg i hans starka armar fast ingen annan man eller ens pojke gjort något liknande med henne. Hon mindes att hon hela tiden känt att vad Carl än ville med henne så ville hon detsamma som han. Strax innan sängen träffade hennes knäveck och fick henne att falla ner i den stannade Carl upp och log mot henne igen.

- Min söta lilla docka, du är väl inte rädd, frågade han.

Monica skakade bara på huvudet och lät sig kyssas igen och fösas ner i sängen. Han hade lagt sig intill henne och fortsatte att hålla om henne och kyssa hennes mun.

- Monica, flämtade han. Min fina lilla Monica! Jag har längtat och letat i så många år och äntligen hittade jag dej! Jag vill ha dej, Monica! Här och nu!

Monica kände i den stunden att det var precis vad hon också ville och lät homom göra vad han ville med henne.

Hans hand smekte hennes kind och halsen. Sedan ner över hennes små späda flickbbröst och Monica mindes pirret i hennes sköte då Carl rörde hennes små bröst för första gången.

Hon hade alltså legat där i en säng med an man som var äldre än hennes egen pappa. En man som kysste henne som vore hon en mogen kvinna. En man som rörde hennes små bulor tiil bröst. Och det skrämde henne inte ett dugg.

Tvärtom, hon längtade redan efter mer och då handen en stund senare smekte upp klänningen över hennes mage hade hon bara lett mot honom med tindrande ögon och då samma hand närmade sig hennes sköte hade hon särat sina ben för att ge honom tillträde till sina allra hemligaste ställen. Ingen hade nånsin rört henne där men hon var så lycklig att det var just Carl som var den förste. Han såg på henne igen med kärlek i sina ögon.

- Vad är det du gör med mej, lilla fina Monica, viskade han. Jag är ingen såndär snuskgubbe som tafsar på småtjejer. Men jag kan inte låta bli dej. Jag tror att... nej, jag vet! Jag älskar dej! Jag älskar dej, Monica!

- Och jag älskar dej, hade hon svarat som om det vore den naturligaste sak i världen att 12-åringar förälskade sig i medelålders män.

Hon hade haft 100 % förtroende för honom från första stund, vad han än ville göra med henne hade hon själv velat från första början. Alltså kändes det bara naturligt och vackert när han började lossa hennes kläder och ta dem av henne. Han tog av sina egna också och Monica mindes hur hon älskat hans kropp från första anblicken.

När de bara hade trosor respektive kalsonger på sig hade hon sneglat ner mot hans skrev och sett hur det putade ut under hans boxershorts. Carl hade lagt sig ovanpå henne och kysst henne medan han lät henne känna hans stånd mot sina lår. Då Carl började dra ner Monicas trosor hade hon villigt lyft lite på stjärten för att underlätta för honom.

När Monica lämnade sitt hem samma morgon hade hon varit en flicka, ett barn. En ung tjej på väg mot tonåren. Men nu, där i Carls säng var hon plötsligt en ung het kvinna som längtade efter sex med mannen i hennes liv. Han hade slickat henne från pannan till tårna, fram och bak men cirklade sig hela tiden allt närmare hennes fjuniga lilla sköte.

I vanliga fall, vid tiden för denna händelse, hade Monica svårt att låta någon se henne naken utom möjligen mamma. Hon vände oftast ryggen åt klaasskamraterna då de bytte om före eller efter gympan i skolan. Hon hade inte riktigt vant sig vid de förändringar som på börjats i hennes kropp det senaste året och kände sig generad över att visa sig utan kläder.

Men med Carl hade hon aldrig känt så. Han var en man, en vuxen man men hon kände kärleken i hans blickar och tyckte istället om att han tittade på henne.

Carl hade stoppat tungan i hennes navel och kittlat henne så hon storskrattade. Då hade han tittat upp på henne och strålat med hela ansiktet.

- Det skrattet vill jag höra varje dag i resten av mitt liv, sa han.

Därefter hade Carl sänkt sitt huvud ner mellan Monicas särade lår och hon hade hog skrikit då hon kände hans heta läppar mot skötet. Monica hade ditintills bara upplevt små orgasmer framkallade av hennes egna små fingrar under täcket ibland då hennes småsystrar somnat. Eller inte vaknat när det skedde på morgonen. Men på mindre än fem minuter hade Carl gett henne fyra stycken som var för sig var bättre än alla de tidigare tillsammans.

Hans läppar, hans tunga, hans kittlande försiktiga fingrar. Fingrar som penetrerade, trängde in i Monicas kroppsöppningar och gjorde henne än mer upphetsad och till sist hade han så rest sig på knä och tittat ner på henne.

- Monica, flämtade han. Älskade underbara Monica... Får jag! Vill du, älskling?

Och hon hade särat benen ytterligare och gett honom sitt vackraste leende.

- Jaaa, jag vill! Kom!

Han hade sjunkit ner över henne och Monica hade bitit honom i axeln medan han trängde in i henne. Smärtan liknade ingen smärta hon uplevt innan men hon stod gladeligen ut med den bara för att det var han. Redan i den stunden hade de båda förstått att de var skapta, ämnade för varandra. Trots skillnaden i ålder. Monica visste redan då han dansade henne mot sängen att det var honom hon ville ha. Skulle någon få hennes oskuld så var det han. Bara Carl!

Och hon behövde inte heller tala om hur hon kände - han visste det redan innan hon sagt det. Precis som hon snabbt lärde sig läsa honom på samma vis.

De hade älskat och Monicas första orgasm med hans kuk i hennes fitta liknade inget hon lyckats pilla fram med sina egna fingrar i mörkret under täcket, hemma i sängen. Den här skickade henne till himlen och tillbaka igen.

Från den dagen och fram till dagen han dog hade det inte gått en enda dag utan att de möttes. Möttes, kysstes, bedyrade sin kärlek till varandra och ofta även älskade. En gång strax innan hon fyllde 15 hade Monica hört av kompisar att killar gillar när tjejer säger "runda ord" så hon hade viskande bett Carl att knulla henne. Då hade han dragit sig tillbaka en aning och tittat förvånat på henne.

- Älskade Monica, jag har aldrig knullat dej! Vi har älskat med varann, det är en jäkla skillnad. Du och jag knullar inte, vi älskar!

- Förlåt älskling, hade hon viskat då. Du har alldeles rätt, som vanligt. Åh, vad jag älskar dej.

Ett halvår senare hade Carl velat att de skulle "komma ut", berätta för Monicas föräldrar och därefter vara öppna med sin kärlek. Mamma och pappa hade gått i taket, förstås men tiden gick och de fick träffa sin dotters älskade och såg att kärleken mellan dem var sann och vacker. När Monica fyllde 16 bjöd Carl henne till Gran Canaria och hyrde sviten intill åt hennes föräldrar. På hennes 17-årsdag hade han friat på sina knän med en ring för nästan 30 000 kronor.

- Varför har du köpt en så dyr ring, hade Monica frågat. Jag hade sagt ja om du gett mej en flätad ring av gräs också. Eller en såndär ur tuggummiautomaten.

En månad senare hade hon blivit gravid men tyvärr fått missfall ganska tidigt. Därför var hon glad att i bröllopspresent kunna ge sin man nyheten att hon åter väntade hans barn. Jimmy föddes sex månader efter brölloppet och blev genast sin fars ögonsten. Carl sa alltid att pojken liknade henne så mycket men Monica och de flesta andra tyckte att han var en kopia av sin far.

Och lille Jimmy växte och blev större och mer och mer lik sin pappa. Carl talade ofta om att han snart skulle dra sig tillbaka, stänga sin praktik, sluta sin tjänst på universitetssjukhuset i stan där han arbetade 16 timmar per vecka.

Monica skaffade sig lite utbildning och fick arbete som sekreterare hos en god vän till Carl som var rektor för en gymnasieskola. Hon fick väl ingen skyhög lön precis med Carl tjänade ju så det räckte för familjens försörjning och hon tyckte om sitt arbete plus det faktum att rektorn alltid gav henne sommaren ledig trots att hon inte omfattades av lärarnas avtal. Men chefen var en hygglig man och sa att hon ändå inget kunde göra på expeditionen när han själv hade sommarlov som eleverna och lärarna.

Jimmy hade just fyllt elva den vårdag då det hände som inte fick hända. Både han och hon hade nästan nyss kommit hem från skola och jobb då det ringde på dörren. När Jimmy öppnade stod inte hans kompis David där utan två allvarsamma män i sextioårsåldern. Monica kom också till dörren och kände genast igen dem som sjukhusdirektören Åke Lindsten och Jens Kjellberg en gammal vän och läkarkollega till Carl.

- Monica, sa Åke allvarligt. Kan vi komma in ett slag.

Hon hade visat dem in i salongen där de slog sig ner i varsin stol.

- Jag vet inte hur jag ska säga dig det här men... Carl-Adam är död. Han hade precis avslutat en stor operation då han bara föll ihop på golvet. Vi försökte med hjärt- lungräddning och hjärtmaskin men det var lönlöst. Han fick en massiv stroke och var antagligen död redan innan han landade på golvet. Jag är så hemskt ledsen, Monica.

Sen mindes hon inte riktigt vad mer som hände den dagen men hon hade brutit ihop totalt och bara tanken på Jimmy fick henne att ändå resa sig och samla ihop sig. De närmaste dagarna pendllade hon mellan panik och apati men begravningen blev så ljus och vacker att den blev en vändpunkt för henne. För hennes egen del var livet slut, tyckte hon. Hon ville inte leva utan Carl. Men Jimmy behövde henne så för hans skull måste hon ändå orka.

Och visst gick det ändå til slut att hitta glädjen i tillvaron igen. Carl hade kommit till henne i drömmen redan natten efter sin död. Han hade omfamnat henne och tröstat, bett om förlåtelse för att han lämnat dem så plötsligt.

Från den dagen kände Monica att Carl fanns vid hennes sida varje dag fast han inte fanns rent kroppsligen. Men hon talade med honom varje dag. Varje kväll innan hon somnade och varje morgon då hon vaknade till en ny dag.

I drömmarna började han efter en tid säga till henne att hon måste börja leva igen.

- Du ska inte sörja mig mer, sa han. Var glad över de år vi fick tillsammans istället och hitta en ny man som gör dig lycklig. Det räcker inte att vara vid liv, du måste LEVA!

Ett drygt år efter Carls död hade hon så börjat följa med väninnorna ut på krogen ibland. Hon dansade och flirtade precis som de gjorde och emellanåt följde hon någon man hem eller tog någon med hem till sig. Men ingen av dem kunde älska henne som Carl.

En söndagmorgon då lördagens "fynd" smitit hem till fru och barn började hon tala med Carl.

- Älskling, det här är lönlöst, sa hon med ett litet uppgivet skratt. Jag har knullat en hel del men.... jag vill älska! Minns du när du sa det där om skillnaden?

- Såklart jag minns, min docka, svarade han. Och du ska snart älska igen, jag lovar! Men kärleken finns inte där du tror. Den finns närmare än du kan tänka dig. Snart kommer du att hitta den. Han finns och du hittar honom snart!

Allt detta tänkte Monica leende på medan hon borstade sitt hår den kvällen. Hon svepte sin tjocka vita badrock om kroppen och lämnade badrummet och gick ut på terassen. Det lyste i Jimmys rum så hon förstod att han fortfarande var vaken. Hon kastade en blick på himlen och såg de svarta molnen som tornade upp sig.

- Jaha, då får man väl sällskap i sängen inatt då, mumlade hon tyst för sig själv med ett litet skratt.

Jimmy hade fyllt fjorton år och var stor för sin ålder, många tog honom för sexton eller sjutton. Och han var sin pappa upp i dagen. Lång och stilig med sitt blonda hår och vackra drag. Monica var stolt över sin son och tänkte ofta att det var hans förtjänst att hon fortfarande levde. Men fast Jimmy, som alla tonårskillar, ville verka modig, tuff och cool fanns det en sak som skrämde honom från vettet - åska! Så fort det började blixtra och dundra om natten kom han springande som en liten pojke till mammas säng. Där blev han kvar sen och Monica brukade låta honom stanna och sova med henne dessa nätter så han skulle känna sig trygg.

Hon gick til sitt sovrum och tog på ett nattlinne som hon älskade fast det var både gammalt och urtvättat. Det hade fyra knappar från halslinningen och ner till naveln. Carl hade älskat det nattlinnet, älskat att knäppa upp det och ta det av henne innan de älskade.

"Du ska snart älska igen"... Orden ringde i hennes huvud då hon gick till sängs med boken hon höll på att läsa. Men ögonen ville inte läsa så länge så hon släckte lampan och la sig tillrätta för att sova. Men hon hann bara precis somna innan infernot brakade lös utanför fönstren. Det blixtrade och dånade och slaggregnet smattrade mot fönstren. Och sekunden efter första knallen hörde hon en dörr slås upp och sen springande steg genom hallen.

Så stod han där på tröskeln till hennes rum, skakande av skräck. Jimmy hade som vanligt blivit vettskrämd så fort det började åska ute.

Monica fylldes av ömhet för sin son som fast han började bli stor ändå behövde tryggheten hos mamma ibland. Så hon makade sig lite åt sidan, tände lampan och log mot honom där han stod i sina ljusblå pyjamasbyxor.

- Kom lilla gubben, sa hon vänligt. Kom och sov hos mamma! Du behöver inte skämmas, det är många vuxna också som är rädda för åskan. Kom du bara!

I nästa sekund låg han intill henne och rummet lystes upp av ännu en blixt och strax efteråt mullrade det så att fönsterrutorna skallrade.

- Mamma, kved Jimmy och Monica hörde på honom att tårarna inte var långt borta.

Hon tog honom ömt i famnen som hon brukade då han var liten och drömde mardrömmar.

- Såja, lilla gubben, viskade hon. Mamma är här och inget kan skada dej i mammas säng!

Åskvädret blev inte långvarigt, tio minuter senare var det över och slagregnet hade övergått i ett stilla, mjukt regn. Monica hade hållit sin son i famnen hela tiden och nu såg hon hur han slappnade av och domnade bort mer och mer.

Hon kysste ömt hans panna som var lika hög som Carls och viskade godnatt innan hon släppte honom och vände sig på sidan med ryggen mot sin son.

Några minuter låg hon där och lyssnade tilll hans nu lugna andetag. Det fyllde henne med ömhet att han ändå vågade visa sig svag tillsammans med henne. Några år till skulle hon allt få behålla honom innan han var flygfärdig.

En liten stund senare kände Monica, bara halvt vaken, en öm hand om sitt högra bröst och en erigerad penis mot sin stjärt.

- Carl, mumlade hon lyckligt. Älskade Carl, har du äntligen hittat ett sätt att komma tillbaka till mig.

Och i sitt huvud hörde hon Carls älskade varma röst.

- Jag är hos dej, min älskade Monica och har alltid varit.

Hon ville inte öppna ögonen för risken att det kunde vara en dröm. Var det en dröm så ville hon drömma den en stund till. Hon la sin hand ovanpå handen på sitt bröst occh smekte den mjukt innan hon sträckte sig bakom sin kropp för att än en gång få känna hans penis i den. Carls underbara kuk som gett henne så mycket njutning.

Den var alldeles stenhård och hon kände igen den så väl.

- Åh, älskling, viskade hon. Så längesen!

Hon runkade honom mjukt och han stönade i sömnen. "Du ska snart älska igen", hade han sagt. Och "Han finns och du hittar honom snart!"

En gren slog mot fönstret och fick henne att öppna ögonen. Skenet från gatlyktan utanför lyste in genom fönstret och Monica vred sig runt på rygg för att få kyssa sin älskade Carl igen. Men den som ligger där med handen om hennes ena bröst är inte han utan Jimmy, hennes fjortonårige son. Men... hans grepp om bröstet känns precis som Carls och hans penis likaså. Monica häpnade över hur stor den blivit på sista åren. Två år tidigare hade han badat bastu med sina föräldrar och då var det bara en liten prinskorv som hängde från hans skrev. Nu var hennes son en man, åtminstone vad det gällde hans könsorgan. Han hade mindre och glesare könshår än Carl haft och kanske hade han inte riktigt lika grova och ytliga ådror på den som Carl haft. Men längd och tjocklek var exakt lika, hennes hand mindes Carls kuk alltför väl.

- Har du tagit över Jimmys kropp, mumlade hon tyst för att inte väcka pojken. Carls varma röst svarade henne genast.

- Nej, inte tagit över. Jag finns i honom och jag finns i dej. Alltid! Sa jag inte att kärleken fanns närmare än du anar?

- Men... han är ju min son... Vår son!

- Så...? Du var 12 år första gången vi älskade. Det är också olagligt. Men lika fullt var det underbart för oss båda! Kärleken bryr sig inte om lagar, Monica. Han älskar dej mest av alla nu levande på jorden. Låt honom älska dej fullt ut! Nu inatt! Lär honom, Monica! Han drömmer om det varje natt och har gjort det länge.

Monica låg stilla med hjärtat bultande en lång stund. Men så knäppte hon upp knapparna i nattlinnet och drog det åt sidorna och blottade därigenom sina vackra, fasta bröst. De var kanske inte så stora men mycket vackert formade och ännu härligt fasta. Så la hon tillbaka Jimmys hand där och den började genast smeka.

Med handen kvar i hans pyjamasbyxor stängde hon ögonen och låtsades sova. Men hon blundade inte heltt och hållet utan betraktade Jimmy genom ögonfransarna. Sakta och mjukt runkade hon Jimmys hårda kuk och då hon hörde att han var på väg att vakna låtsades hon prata i sömnen.

- Åh, Carl, mumlade hon. Min älskade Carl, tänk att du är tillbaka.

Jimmys andning upphörde helt och han öppnade sina ögon. Hon kände hur han började lyfta handen på hennes nakna bröst och la sin egen ovanpå hans.

- Nej, älskling, sluta inte, flämtade hon. Sluta aldrig! Stanna hos mej!

Han rörde sig lite oroligt, försökte dra till sig handen men hon höll den kvar liksom greppet om hans penis. Hon såg paniken i hans ansikte och beslöt att öppna ögonen. Men hon släppte honom inte.

- Jimmy, viskade hon. Jimmy, älsklingen, vad är det du gör? Vad gör du med mamma?

Pojken såg nästan lika skräckslagen ut som under åskskuren.

- Förlåt mamma! Jag vet inte hur men... jag vaknade och då låg vi såhär. Förlåt!

Hon tryckte hans hand hårt mot sitt bröst och log mot honom.

- Tyst med dej, dumma pojke! Prata inte så mycket, ge mej en kyss istället!

- Va'....?

- Du hörde vad jag sa! Kom! Kom och kyss mej! Nu!

Hon släppte greppet om Jimmys hand och la armen runt hans nacke. Ömt men bestämt drog hon hans huvud mot sig och mötte honom med halvöppen mun. I nästa sekund var Monica i himlen hos sin älskade Carl!

Inte bara kändes Jimmys hand och hans penis precis som hans pappas hade gjort, hans kyss kändes också likadan. Monica ville ropa Carls namn och be om mer men hon förstod att det bara skulle förvirra Jimmy.

"Han finns och du hittar honom snart", hade Carl sagt.

Ja, han fanns verkligen och han fanns också betydligt närmare än hon kunnat tro. I skepnad av henne egen fjortonårige son! Hon kysste honom igen och han besvarade kyssen med en hetta och en glöd som hon kände så väl igen

- Mamma... vi får inte..., började Jimmy men tog inte handen från Monicas bröst.

- Nej, jag vet det! Men.... ser du nån annan här? Nån som skulle kunna skvallra på oss?

- Neeej, men.....

- Då så... du vill och mamma vill också! Vi gör ingen illa.

Hon lösgjorde sig och reste sig på knä. Snabbt, innan han han reagera hade hon dragit ner Jimmys pyjamasbyxor och slängt dem på golvet. Hans kinder blossade röda när hon tittade på sin nakna son. Leende drog hon nattlinnet över huvudet och lät det falla ovanpå Jimmys pyjamasbyxor. Han såg på henne med stora ögon.

- Mamma... du är så vacker, flämtade han.

- Du är vackrare, svarade hon leende och kom på fötter. Hon hade endast ett par mycket små svarta stringtrosor på sig nu och snurrade ett varv i förhoppningen att åsynen av hennes nakna stjärt skulle hetsa upp honom ännu mer.

Jimmys ögon var stora som tefat då hon leende kom emot honom. Monica la händerna över sina bröst och smekte dem inför Jimmys storögda blickar.

- Tycker du om dem, Jimmypojken, viskade hon med ett förföriskt leende.

Jimmy nickade.

- Ja, mamma, du är jättesnyg!

Monica log ännu bredare.

- Vill du att mamma ska ta av trosorna också? Vill lillgubben se mammas fitta?

Det vill Jimmy. Mer än nåt annat i världen just i den stunden. Men han får inte fram ett ord, kan faktiskt inte ens nicka. Men Monica förstår ändå. Hon kommer närmare honom med samma leende på läpparna.

- Eller du kanske vill ta av dem själv, sa hon sen. Vill du det, älskling? Vill du ta av mammas trosor?

Hon tar hans händer och lägger dem på sina höfter. Efter en kort tvekan drar Jimmy sakta ner det minimala plagget.

Han drar ett djupt andetag och hans kinder blossar röda då han ser sin mammas blottade sköte. Monica är nästan helt slätrakad, bara en liten sträng har hon sparat framtill på venusberget. Den slutar precis där springan börjar. Monica smeker vällustigt sig själv mellan benen och ler igen mot sin son.

- Tycker du om den, Jimmy? Tycker du om mammas fitta?

Då, plötsligt, släpper Jimmys tafatthet och han nickar ivrigt.

- Jaaa! Jaaa, mamma! Du är skitsnygg. Och sexigare än nåt jag sett förut. Jag vill... jag vill knulla dej! Får jag det mamma?

Monica skakade sakta sitt huvud men log då hon såg besvikelsen i Jimmys ansikte.

- Nej, min lille gubbe, sa hon med hes röst. Du kommer aldrig att få knulla mej! Men vi ska älska med varann! Älska, inte bara knulla! Förstår du skillnaden?

- Jag tror det...

- Berätta nu... har du haft sex ännu?

- Ja... med Miranda. Tre gånger.

- Bra! Då kommer du att förstå. Med henne knullade du. Men nu ska du få lära dig att älska! Och att förstå skillnaden.

Jimmy håller andan i spänning då hans mamma kommer tillbaka till honom i sängen. Hennes första ingivelse är att sätta sig på hans ansikte och be honom slicka henne som hon så ofta gjorde med Carl. Men Jimmy är inte Carl, utan en otålig pojke som i första hand är intresserad av sin egen njutning och hon beslutar att ge honom det. Tids nog ska han få lära sig hur mycket mer givande det är att ge än att bara ta emot.

Hon förstår att vad än hon gör kommer han att spruta nästan genast så hon bestämmer sig för att ge honom en snabb orgasm.

- Mamma... Åh, mamma, flämtar Jimmy då han ser och förstår vad Monica vill ge honom just då. Hon öppnar sin mun och sänker ansiktet mot hans skrev. Andlöst ser han och känner hur hans mamma tar hans sprängfärdiga kuk i sin mun.

Jimmy har aldrig fått en avsugning förut men känslan när mammas tunga cirklar runt hans ollon är mer än han klarar. Monica hinner bara få in den i sin mun så sprutar Jimmy. Hon suger och sväljer och slutar inte fast han stönar att han måste få vila lite, att han nästan svimmade. Jimmys kuk är halvt slaknad men hon ger sig inte utan suger honom hård igen.

Sen reser hon sig på knä och styr in Jimmys kuk i sin längtande fitta.

- Så länge sen, flämtade hon då hon sakta började rida. Så länge sen du var i mammas fitta! Förra gången var då du föddes... Men då var det hela du! Men nu får mamma nöja sig med din härliga kuk! Åh, Jimmy så skön du är!

Hon red sin sons stenhårda kuk och kände hur orgasmen närmade sig.

- Åh, Jimmy, flämtade hon. Nu går det snart för mamma! Skynda dej och spruta i mej. Spruta i mammas fitta!

Han flämtade upphetsat under henne och mötte henne med hårda stötar varje gång hon sänkte sig ner över hans järnhårda penis. Jimmy sträcker upp sina händer och kramar hennes bröst medan han skriker ut sin njutnig då utlösningen vibrerar genom hans kropp. Monica ger sig hän helt åt njutningen och hennes orgasm är den i särklass bästa hon fått sen Carls bortgång.

Hon sitter kvar på Jimmy och bara ser på honom medan hans kuk sakta slaknar i hennes fitta och slutligen ramlar ut. Hon tar hans händer och för dem åter till sina bröst och Jimy smeker dem ömt.

- Mamma, flämtar han. Älskade mamma...

- Älskade Jimmy, viskar Monica. Mammas pojke! Mammas stora fina pojke. Vad underbart det var att få älska med dej! Snart ska vi göra det igen, min älskling. Du får vila lite men snart kommer du att vara lika hård och härlig igen.

- Tänk om nån får veta.... Hans röst lät orolig.

- Hur skulle det gå till? Jag berättar inte för nån och ingen kan se vad du och jag gör här hemma.

- Neeej, men... jag är bara så rädd att jag ska vakna och så var allt bara en dröm.

Monica log kärleksfullt mot honom.

- I så fall är din säng ganska kladdig nu, sa hon och ingen av dem kunde låta bli att skratta. Monica sjönk ner liggande ovanpå sin son och de kysstes om och om igen.

- Åh, mamma, det är så skönt! Så härligt med din mjuka kropp alldeles naken ovanpå min.

Du är din pappa upp i dagen, tänkte Monica men hon sa det inte. Hon aktade sig noga med att jämföra Jimmy med hans dyrkade far, ville inte lägga den pressen på honom. Men inom sig viste hon redan att Jimmy inom kort skulle fylla ut platsen efter Carl på flera olika sätt.

- Jag finns här för dej jämt, sa hon istället. Jag är din precis när helst du vill. När vi är påklädda på dagarna kommer jag att fortsätta vara en tjatig morsa men här i sängen är jag din och du är min. Här ska vi bara göra det skönt för varann och vila och sova efter att vi båda är nöjda och tillfredssttällda.

- Du är inte så tjatig, sa Jimmy. Du är världens bästa mamma och alla mina kompisar säger att jag har schystaste morsan av alla. Och snyggaste också!

- Hahaha, skrattar Monica. Är det nån som är snygg här så är det min fina pojke. Du anar säkert inte hur många små fittor som har fuktats när småtjejerna spanat på dej.

Som den naturligaste sak i världen håller hon hela tiden Jimmys slaknade kuk i sin hand och hon kände hur den började växa då hon sa det där om småtjejerna.

- Jimmy..., viskar hon lågt. Hur gammal är den där Miranda?

- Vad spelar det för roll, säger han generat

Hon kramar hans kuk med handen.

- Nå, plutten, hur gammal är hon?

- 13, säger han snabbt och tillägger sen; Nästan i alla fall!

- 12 alltså? Lika gammal som jag var då jag träffade din pappa.

- Var du SÅ ung?

- Ja... men vi älskade varann redan från första stund och vi älskar varann ännu! Fast han är borta...

- Men mamma... Tro inte att jag har blivit tokig nu men... Ibland på nätterna så drömmer jag att han är hos mej och pratar med mej!

- Pappa är hos dej hela tiden, Jimmy! Det är inte inbillning! Och hos mej också. Vad säger pappa då?

- Att han önskar att han fått stanna hos oss och att jag ska ta hand om hans lilla docka. Menar han dej då, mamma?

- Ja, min älskling. Han kallade mej ofta sin lilla docka. Jag tror pappa är nöjd om han ser oss nu. Jag tror han ville att du skulle få uppleva samma sak som jag fick göra då jag var yngre.

Jiimmy tittade förvånat på henne och vände sig sedan mot taket.

- Är det så, pappa? Jag har inte tagit din fru ifrån dej, jag bara tar hand om henne tills ni möts igen. På andra sidan. Var det det du ville?

I den stunden klarnar plötsligt den tidiga morgonhimlen, solen bryter fram på en sekund och lärkor och näktergalar börjar spela och sjunga utanför fönstren. Jimmy strålar med hela ansiktet och springer naken ut på terassen.

- Tack snälla pappa, ropar han högt. Jag lovar att ta hand om din docka så bra jag kan!

Monica springer ut hon också, lika naken som sin son.

- Tack älskade Carl, ropar hon. Tack för att du hjälpte mej se var kärleken fanns!

Jimmy tar henne i famnen och kysser henne där de står nakna ute på terassen. Nere vid viken kretsar ett par måsar över stranden men inte en människa syns till, Jimmy ler och håller Monica tätt intill sig.

- Nu mamma, nu går vi in och fortsätter! Du måste lära mej älska dej som du förtjänar! Vi ska aldrig nånsin knulla - men älska varenda dag så länge vi lever!

Dörren till terassen får stå öppen när de återgår till sängen och faller ner i den ömt omslingrade. Monica tar åter Jimmys kuk i munnen men den här gången får han hennes fitta över ansiktet så¨det är bara för honom att börja slicka. Och han lär sig fort. Tio minuter senare ekar hennes orgasmvrål ut genom terassdörren, ner över gräsmattan och ut över havet nedanför.

En ny tid har startat i Monicas liv liksom i Jimmys. Och Carl? Jo, han ler i sin himmel!